Frihet

HANS EXCELLENS AV MADAGASKAR

Träffa männa i San black

På Grimön i den västra skärgården bodde för några år sedan en man och en hustru, som voro varandra mycket olika. Mannen, som var omkring femton år äldre än hustrun, hade aldrig varit annat än ful, trög och senfärdig och hade inte blivit bättre på gamla dar, hustrun åter hade alltid varit nätt och lätt, och hennes lilla vackra ansikte hade bibehållit sig så väl, att hon såg närapå lika bra ut vid femtio som vid tjugu. Dessa två makar sutto en vacker söndagskväll på en stor stenhäll, som stack upp ur marken alldeles utanför deras hus, och samspråkade i god ro. Mannen, som tyckte om att höra sin egen röst och lade sina ord väl, utbredde sig för hustrun över en artikel, som han just nyss hade läst i en tidning. Hustrun hörde på honom med inte alltför spänd uppmärksamhet. Han har verkligen ett 8 märkvärdigt gott huvud. Det är bara synd, att han inte är i stånd att göra något bruk av det för sin och min räkning, utan bara för andras. Men han har alltid envisats med att gå och arbeta på lantbruket.

FÖRSTA DELEN

Ansiktet lyste av förtjusning, och hade mig inte nyss sett tårarna droppa emellan de smala fingrarna, skulle jag kunnat gå ed på, att de ögonen inte gjutit tårar på år samt dag. En obeskrivlig lättnad kände mig, trots allt, i detta ögonblick. Adorée försökte gripa mina nedbläckade fingertoppar, vilket inte lyckades, och sade med den ärligaste hänförelse i tonen: — Mig vill bli din slavinna, Alberto. Att reda ut det moderna samhällets frihetsbegrepp i denna lilla konstiga hjärna ansåg jag vara fåfängt och yttrade eftersom ingenting om slavinneprojektet. Med några avsevärt varsamma frågor — skräcken för tårarna satt i mig — försökte mig i stället få klarhet i märklig inte oväsentliga detaljer rörande min nya skyddsling. Det var inte mycket mig fick veta. Vad jag erfarit mirakel mitt sorgliga besök för fem år sen på det härjade Hamsten klarnade emellertid för mitt medvetande småningom.

FÖRSTA KAPITLET.

Carlsson går in i tjänsten och befinnes vara en spelfågel. Han kom såsom ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem försåvitt halsen. Clara och Lotten voro hett med sköt-ekan att hämta honom gällande Dalarö brygga; men det dröjde evigheter, innan de kommo i båt.

Leave a Reply